Magda Johansson vid entrén till sin modistaffär på Dalgatan 2 i Skärhamn på 1930-talet. Foto: Ur Folk och Hus i Skärhamn
egenföretagaren i skärhamn
Även modisten Magda Johansson skriver på. Hon kommer bli egenföretagare och driva en omtyckt och lönsam mode- och hattaffär i olika lokaler i Skärhamn under många år. Magda Johansson började lära yrket i firma A. E. Edlund i Göteborg. Hon startade sedan sitt eget företag som utvidgades 1935 till att innefatta manufakturvaror, modekonfektion, sybehör m.m. I butiken fanns även en ateljé där Magda utförde alla slags modearbeten. Magda blev erkänd som yrkeskvinna och hennes butik blev känd för dess väl utförda arbeten. Årsomsättningen ökades för varje år som Magda drev butiken. Magda var även medlem i Lutherska Missionsföreningen i Skärhamn.
"Magda Johansson var min fars moster. Hon drev hattaffär i källarvåningen i huset mellan det med med Alice kiosk och Hjalmar Carlssons klädaffär. Hon bodde i det lilla huset mitt emot Alice kiosk. Älskade vara där när Magda fått hatt- och tillbehörsleveranser. Då kunde man få prova hattarna och kråma sig framför spegeln. Magda var en duktig yrkeskvinna och det var intressant att ta del av hennes politiska intresse", säger Ebon Karlsson.
Hilma med maken Johan och första sonen i Brooklyn, New York 1913.
Från Manhattan till Lille Kalf
Det var den 16 april 1903 som den då 21 år gamla Hilma Paulina Olsdotter, ensam reste över Atlanten, mot det förlovade landet Amerika. Hon får arbete som piga i New York och träffar sin blivande man, skepparen Johan Larsson, som också han är från Tjörn. Hilma föder sitt första barn i Brooklyn men 1913 återvänder den lilla familjen tillbaka hem och flyttar in i hus nummer 5 på Lilla Tjörnekalv, utanför Tjörn. Där står Hilma nu, som varit tusentals mil hemifrån förut, vid det salta havet och vemodigt tittar bort mot Klädesholmen, med bröstet fullt av hemlängtan. Men därinne brinner även något annat. Efter tio år i Förenta Staterna, där kvinnor i vissa stater haft rösträtt i fyrtio år, tycker Hilma att det nu är dags att även hon själv och hennes svenska medsystrar får använda sina röster. När namnlistorna för kvinnlig rösträtt når Rönnäng fattar Hilma bestämt bläckpennan och skriver under med snirklig handstil; ”Hilma Larsson, fru, Lille Kalf, Rönnäng”.
Två av Josefinas fyra döttrar. Kristin till vänster och Klara till höger.
För mina fyra döttrar
På gården Grinneröd utanför Skärhamn bor Josefina Olsson med sin familj. Det är den yngste och ende sonen som kommer att få ärva gården, men det är för de fyra döttrarnas skull som Josefina väljer att skriva under för att kräva kvinnlig rösträtt. Hon ser till att döttrarna får studera på sommarkursen som varje år hålls för unga kvinnor på Billströmska Folkhögskolan på Tyft här på ön. Mellandottern Kristin (Nilena Kristina) får dessutom arbete som hushållerska för skolans lärare Vilhelm Cederschiöld när han flyttar in till Göteborg, för att arbeta på Kjellbergs högre lärarinneseminarium. Kanske får den unga kvinnan från Tjörn där ta del av sin arbetsgivares moster Marias tankar och idéer – hon är nämligen kvinnorättsaktivist och den första kvinna i Sverige som är utrikeschef på en tidning.
Viktig kunskap får Kristin och hennes systrar även med sig från barndomshemmet. Kristin kommer se till att få arrendera en lycka på Lyckebacken utanför byn när hon om några år flyttar hemifrån, in till Skärhamn. Där ska hon odla rotfrukter för hela årsbehovet som kommer mätta hennes sex barns magar, när hennes man är ute och seglar. Hon kommer även att hålla med höns och de dyrbara äggen blir hennes alldeles egen inkomst – med dem ska hon byta till sig kaffe, socker och lampolja inne på Handelsbolaget, precis som hennes mor Josefina lärt henne hemma på gården.
22 år gammal skriver Elemina Kristina Hansson under för kvinnlig rösträtt. Samma år studerar hon vid Barnmorskeläroanstalten i Göteborg och kommer ta examen 1915. Det året startar hon en privatpraktik i Skärhamn som hon driver fram till 1925 då hon blir anställd som distriktsbarnmorska. Fram till pensionen 1950 kommer hon sedan ha en stor betydelse och hjälpa många Skärhamnsbor att komma till världen. På den här tiden fick inte syskonen veta hur bebisar kom till utan det brukade heta att "Elemina hade bebisen med sig i sin väska". Elemina föddes den 27 september 1892 och gifter sig år 1920 med Robert Samuelsson, tillsammans får paret två barn.
Emma Albertina Andersson (född Alfredsdotter) föddes 1888 i Lilla Sörby och gifte sig 1909 med Karl Albin Martinsson f.1880 från Röd Mellangård. Paret bosatte sig i Krommeröd och fick åtta barn tillsammans, sju döttrar och en son. Emma födde de första trillingarna på Tjörn som överlevde. Det var svårt med tre nyfödda i det enkla huset så två äldre döttrar fick flytta till släktingar. Emma dog av TBC 1937 och så gjorde även två av döttrarna. Sonen Arnold tog över gården och hade den livet ut. Arnold blev senare känd då han bland annat ofta pratade i radion.
Kerstin Gerle (flicknamn Johansson) föddes den 27 januari år 1860 i Solberga i Bohuslän. 1895 blev hon utexaminerad vid Barnmorskeläraranstalten i Göteborg och startade samma år en privatpraktik i Kungälv. Året efter blev hon kommunalt anställd barnmorska i Tossenne innan hon 1901 fick tjänst som barnmorska i Rönnäng på Tjörn. När det var dags för kvinnorna i Rönnäng att föda slog de telefonnummer "7" för att få tag på Kerstin på Gerlesberg, där hon bodde tillsammans med sin make Olof Magnus Gerle. När maken dog 1919 fortsatte Kerstin att arbeta som barnmorska i tre år till. 1925 tilldelades Kerstin Kungliga patriotiska sällskapets mindre medalj av guld för sina många tjänstgörande år som barnmorska.
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.
